did you feel the abstract life slip right out of your hands.






Luften är som tjockflytande surnad mjölk. Fast du kan inte ta på den. Det finns inget konkret att greppa. Du sträcker ut dina händer och sluter dem krampaktigt. Smeker oxygenet men fruktar nitrogenet. Du kisar med ögonen för att urskilja de små molekylerna. Det här är lika verkligt som livet själv. Vad är ett liv. Vad kan du greppa. Vad kan du hålla fast vid. Och vad finns kvar.


did you find the way through, or did you just pass go.



Det pulserar i mina vener. Hjärtats rytm eskalerar. Jag sväljer ner saliven gång på gång och tittar mig hastigt om. Låter näsborrarna expandera i samma rytm som bröstet öppnas upp och sjunker tillbaka. Ljudvågorna får mig att förflyttas till en lagerlokal med betonggolv. Rödbrända fläckar längs det skrovliga underlaget. Skrymmande maskiner packade tätt intil varandra. Låter fingrarna hastigt föras över metalldelarna samtidigt som jag vänder mig om och låter mina uppspärrade ögon möta din trånande blick. Jag tar ett chockartat andetag och börjar snubblandes springa. För varje fotsteg känner jag smärtan som hackar sig ner längs min kropp. Smärtan som jag vet att du kommer åsamka mig.

the soul always knows what to do to heal itself. The challenge is to silence the mind.






Din själ svärmar ovanför min lealösa kropp. Jag vrider sakta bort mitt huvud när verkligheten landar längs min hud. Sluter mina ögon för att födas på nytt i fantasins universum. Jag lämnar min kropp för att din själ sliter i mitt hjärta. Mina blodkärl får vila och pulsen sänks. Själen hålls vid liv men de fysiska vävnaderna tvinar och sjunker in mot benmärgen. Ditt yttre är avblodat och du lever i ditt inre viskar den svärmande själen ovanför mig.


fjärilarna flög längs horisonten men lekte med döden.






Min själ skriker efter din närhet. Smärtar i dess avstånd och föraktar dess kraft. Varifrån kom du. Var försvinner du. Jag ser din själ framför mig. Sträcker mig för att nå dig men ditt ljus skimrar till och plötsligt är du borta. Känner mig i disharmoni och andetagen skakar. Låt mig inhalera min egen varelse, låt mig andas min egen lycka.




du vet vilka energier vi bildar.







De vita glittrande granarna förvaltar mitt hem. Och i samma ögonblick som vanmakten uppstår befinner jag mig under barrens grenar. Jag inhalerar vårens doft och exhalerar mina känslor. Jag är säker på min sak och i min kropp virvlar magi. Men jag exhalerar rädsla. Rädsla som bildar svart ånga ovanför glittret.


something happened and I can't walk away.






Du vet när när det är sådär mystiskt att man inte vet om det är grönt eller rött vid övergångsstället. Man står där och väntar, hållandes i stolpen, redo att korsa gatan. Så plötsligt börjar ljusen blinka orange och man inser att hela systemet har gått sönder. Vad fan gör man nu? Man ser sig om och inser att det kör blå, röda och svarta arga bilar överallt. Om jag går över vägen kanske jag blir påkörd och förlamad resten av livet. Om jag stannar vid sidan av vägen kommer jag garanterat att stampa ihjäl flera miljoner myror på samma ställe. Om jag vänder om och springer tills jag snubblar och skrapar upp ansiktet, så är det åtminstone självförvållat.



Underneath my being is a road that disappeared.

Du söker min blick. Eller söker du min själ. Du vidrör min arm och stegar mot mig tills jag stöter emot räcket med rumpan. Jag trevar med händerna längs träet. Jag hårdnar i blicken och mina näsborrar vibrerar under utandningen. Backa viskar jag. Backa. Jag känner hur mina muskelfibrer vibrerar samtidigt som min andning försvåras. Det känns som att du tagit strypgrepp och det hårdnar runt min luftstrupe för varje närmre steg du tar. Du tar tag i min kropp som om det vore din egen och jag slår ner min blick i golvet. Backa skriker jag med hela min själ. Backa. Jag försöker slita lös dina händer från mig samtidigt som min pendlande blick frenetiskt söker en flyktväg.


Love is easy because if it's hard, then it's no longer love. Then it's just a word.









Did I see barriers when it all was waves? Did I see control when it all was emotions? Did I see doubt when it all was clear? Did I see fear when it all was meant to be free? Did I see sadness when it was meant to be happiness? I feared changes that was life. The constant change in time. You can't fear to drown or hold on to a wave that's already gone. Surf in freedom and you will find love. Emotions is just like waves. And you are the surfer.




Like a lung thats filled with coal, suffocating slow.







I smiled with those eyes that's glistening in the sky. Made them magic 'cause you were The magic. That's when you're asking yourself is this treasure or is this trash. Maybe I saw you as the end of the rainbow without any reason. Maybe you are the end of the rainbow but the distance is too long to reach for it. Maybe I got blinded by the sun behind the steam. Or maybe I smiled with those glistening eyes 'cause we both knew the same thing.


"There Ain't no reason things are this way.
It's how they always been and they intend to stay
I don’t know why I say the things I say, but I say them anyway"
.
-Ain't no reason.



if you would have known the world, would you have seen the rain.


There is a fence. A metal fence carving into your body. Shining in the black sky. Craving to choke your smiling young being. Vibrating for every movement. Trembling. Just like it's storm or minus fifty. It's nothing of this. The fence is your soul.




soldiers to guard and keep you company.




it's too cold outside for angels to fly.






will you be there when the day is done, under the same sun.









I'm standing on the shoreline darling. I'm standing where there's no point of standing. I'm crying with the beat of my heart. Ready to jump. Ready to swim. But I've decided to stay. Holding the railing with my shivering hands. Bending forward. Breathing the salty ocean into my lungs. Dropping down but still holding my slender fingers on the edge. Letting them slip bit by bit. Darling..... I'm standing on the shoreline.



you're the beautiful disaster flying over land and life






It's like electric shocks and I'm not sure whether to scream of fear or enjoy the hurricane. If I'm meant to feel the wind playing with my hair or let the power make me shiver from the bones and out. Because that's what you're doing, right.

You're chosing your life and your emotions. You're not stuck in a roller coaster where your only option is to scream. You Are the roller coaster itself and you're chosing the direction and speed. So you better lean back and make love with the wind.


There is a hell, believe me I've seen It. There is a heaven, let's keep it a secret.





My lungs are pulling itself into cramp and I'm staring at the ground. I'm feeling how the world is crashing down in my hands. I wanna place mine on yours. I wanna hold it gently over your mouth and make you silent. My lips are forming the words Please don't say anything. I don't wanna hold the world. I'm grasping for air and swollowing over and over again. Just like I'm trying to choke down the whole world but it's getting stuck in my throat and I'm suffocating right in front of you.


RSS 2.0