did you feel the abstract life slip right out of your hands.






Luften är som tjockflytande surnad mjölk. Fast du kan inte ta på den. Det finns inget konkret att greppa. Du sträcker ut dina händer och sluter dem krampaktigt. Smeker oxygenet men fruktar nitrogenet. Du kisar med ögonen för att urskilja de små molekylerna. Det här är lika verkligt som livet själv. Vad är ett liv. Vad kan du greppa. Vad kan du hålla fast vid. Och vad finns kvar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0