när det mörka glittrar i din ögonvrå

När man dansar sig fram genom havets vågor. Lär sig hur varje enskilda våg tumlar upp mot dina ben och förbi. När varje del av vattnet smeker din bara kropp. Nära men ändå så långt ifrån. Som en del av dig men ändå splittrad till sig själv. Älskvärd men samtidigt så brutal i hela sin sammanvävning. När man dansar i samklang med det mörka och magiska.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0