din avbildning i horisonten

 
 
 
 
Vänder mig om i min skära beklädnad. Låter din avbildning i horisonten blekna på min hornhinna. Du finns inte ekar mina andetag. Du finns inte ekar det i lungornas bröst. Du finns inte klappar min inre röst i takt med hjärtslagen.
 
Din andning rasslar i takt med din motivation. Din själ pulserar lika vilt som om du vore på jakt. Men det här är ingen jakt viskar min skälvande kropp. Benägen att få dig att känna min känsla.
 
Jag springer inte nog snabbt. Din avbildning i horisonten eskalerar på min näthinna. Du finns inte, viskar jag och sluter ögonen.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0